irummet.blogg.se

Årets sista dag, varken mer eller mindre. Gjorde du allt du önskade dig när klockan räknade ner, gjorde du något av det? Ju mer obekväm vi känner oss, lite mer växer vi för varje ny situation. Jag har medan jag bodde hemma så fick jag inte gå ut, ensam. Allt efter 17 var jättesent, men vad blir det för samhälle om vi blir för rädda för att gå ut, då har ju dem som försökt förändra vårt samhälle vunnit och fått som de vill. Ju äldre jag blir jag lovar jag är inte last gammal men jag har börjat att frågesätta tidigare beslut, jag kan visst gå och handla efter 17.00 det är inte alls otryggt, det är vi som gör det genom de beslut vi fattar. Så när jag upptäckte 5 st lampor längs stigen till centrum, ja gångvägen heter stigen inte lyste så observerande jag människorna i närheten som drogs sig in i mörkret. Och jag gillade inte vad jag såg så när jag traskat igenom centrum efter ha veckohandlat så hade jag blivit förbannad. Förbannad på varför inget sagt något om att lamporna inte lyst på ett tag så jag anmälde det till kommunen som kom och fixade dem så nu lyser dem igen, men lamporna har tydligen inte lyst på ett par år och ingen har sagt något. Hur ska man få till en förändring när man inte bidrar till den själv? Sen lamporna nu lyser så har människorna försvunnit från platsen och fler människor är ute efter mörkrets infall, nu finns det fler mörka platser men de tänker jag inte rapportera in förens nästa år.

 

Så jag ska nog fortsätta utmana under nästa år, man kan visst vara ute till klockan 20 och ibland även ännu senare. Samhället blir det vad vi gör det till och om ingen är ute och rör sig då är det frittfram med sånt som jag inte tycker hör hemma där, och även om jag aldrig kommer att börja nattvardra så tycker jag att inte gå ut för att man är rädd då har vissa typer av människor vunnit över dig om du låter dem bestämma över dit liv. Jag ska också försöka både läsa fler böcker men även lyssna på ett par, ljudböcker har fungerat riktigt bra som godnattsagor när jag haft svårt att komma till ro och somna. Sen hoppas jag på att jag kommer att utmana mig själv inom minst ett område och att fortsätta läsa mer än 30 böcker det kommande året. Jag ska försöka stäva till att utvecklas på fler områden och inte sluta för när man slutat utvecklas då är man redo för att gå vidare från den här platsen. Jag hoppas även på att Corona försvinner inom ett par år så man kan börja leva mer normalt igen och träffa människor och kanske även börja resa lite själv. Men jag kan redan nu börja spara ihop till en budget som jag kan utnyttja vid ett senare tillfälle. Kanske har jag lär mig ett par ord till på spanska tills dess? Vem vet, men jag skulle väldigt gärna vilja komma iväg om ett par år.