Då stannar världen en stund
En lätt bris genom ett öppet fönster
En plötslig rörelse i en linnegardin,
Soluppgången med sina många färger över himlen
fåglarnas kvittrande över en ny dags återkomst
solstrålarna kastar en skugga över ditt ansikte
Då stannar världen en stund
Allt jag vill göra lär väcka dig
under tiden saknar jag din röst
allt jag vill göra är att väcka dig
men jag får hålla mig till tåls
Täcket har glidit ner en bit under natten,
men ännu har du inte vaknat
medan solstålarna rör sig över ditt ansikte
memorerar jag dina konturer
dina ögon ser ut som ett par akvamariner
Din sovmask ramar in din nästip och läppar
ditt lockiga hår som jag vill dra fingrarna igenom
jag känner mig förtrollad av dig
så jag borde nog sova en stund
då stannar världen en stund